Cirkulär ekonomi – vad är det?

Dagens ekonomiska system har stora konsekvenser för miljön, inte minst eftersom ändliga resurser kasseras.

Låna pengar online till företaget

Den som precis startat en ny verksamhet eller befinner sig i en tillväxtfas, kan behöva ta ett lån

3 inspirerande företagare

Det viktigaste när det kommer till företag är att våga, att ge allt.

Gasellen & entreprenören

Det skulle kunna vara titeln på en barnbok, men i verkligheten är det en vacker kärleksrelation.

Grunden för det svenska välståndet

Hur blev Sverige ett av världens rikaste länder? Det berodde till stor del på kombinationen av entreprenörskap och olika avregleringar, som gjorde det enklare att starta företag, driva dem och importera och exportera de varor som tillverkades.

Det gamla bondesamhället ligger inte många generationer tillbaka för de flesta svenskar. På 1860-talet levde tre fjärdedelar av rikets befolkning av jordbruk i olika former. 1914 hade andelen minskat till halva befolkningen. Flera faktorer bidrog till denna förändring. Under 1850-talet genomfördes flera reformer som följde de liberala frihandelsidealen. Tullarna på livsmedel sänktes, och det blev tillåtet att importera och exportera alla typer av varor. Det fanns dock fortfarande ett viktigt exportförbud, och det gällde järnmalm.

Men allt överläts inte till entreprenörerna. Samtidigt som näringslivet liberaliserades gjorde staten stora investeringar i infrastrukturen, bl.a. i form av järnvägar. Man skulle kunna kalla den politik som fördes under 1800-talets andra hälft för nationalliberal: den var liberal i grunden, men staten gick in när det ansågs behövas. Så skedde exempelvis under jordbrukskrisen på 1880-talet.

En av Sveriges viktigaste tillgångar är skogen, som ger både trä och pappersmassa. Detta var också en av de första svenska exportsuccéerna. Under andra halvan av 1800-talet startades flera sågverk och massafabriker. Levnadsstandarden ökade, men industrialiseringen förde även med sig sociala problem. Under 1870- och 1880-talet instiftades flera lagar rörande arbetarskydd, barnarbete och fattigvård.

Det var inte enskilda innovationer, som nya produktionstekniker, som låg bakom den ökade tillväxten i Sverige under andra halvan av 1800-talet. Istället berodde ökningen på ökad efterfrågan på svenska industriprodukter. Denna ökning kan till viss del förklaras med de liberaliseringar som genomförts, och som gjorde det lättare att handla med utlandet. Den höjda levnadsstandarden gjorde också att fler fick råd att konsumera, och denna ökade konsumtion ledde i sin tur till att fler fick arbete i industrin. Man skulle kunna beskriva det som en positiv snöbollseffekt.

 

Det industriella genombrottet

Under samma period som antalet svenskar som fick sitt uppehälle från jordbrukssektorn minskade kraftig, ökade industriarbetarna från 9 till 30 % av befolkningen. Till viss del rörde det sig om samma personer.

Effektiviseringar inom jordbruket gjorde att många som tidigare arbetat där inte behövdes längre, och en del av dessa fick istället arbete i industrin. Förändringarna inom jordbruket berodde på ny teknik, som användandet av konstgödsel och slåttermaskiner.

Det var alltjämt järnet och skogen som var Sveriges viktigaste tillgångar. Stora Svenska stålföretag, som Sandvik, Uddeholm och Domnarvet, grundades alla under 1800-talets andra hälft. Men det var inte bara företag som på olika sätt använde de svenska naturresurserna som växte fram vid denna tid. År 1890 brukar betraktas som det verkliga startskottet för industrialismen i Sverige. Under de följande åren grundades flera verskstadsföretag, som LM Ericsson, Asea, Alfa-Laval, Aga, Electrolux och Volvo. Dessa företag byggde ofta på en eller flera innovationer, och grundades under perioden mellan 1890 och 1910. Det växte även fram en industri för tillverkning av vanliga konsumtionsvaror, som skor, kläder och cyklar, tack vare en ökad automatisering i kombination med att fler och fler fabriker fick tillgång till elektricitet.